1. ~vara mindre upptagen~ dvs inte planera in saker. Vakna upp på morgonen och inte veta vad jag ska göra under dagen. Kunna fortsätta med att svara "jag kan när som". Det här är ett radikalt livsstilsbyte som jag ju dock nu tjuvstartat med några månader, detta kan också kallas "bevara barcelona-andan". Ska bara klara av det även här med alla vänner och sådant också. 

 

2. ~fokusera på att det är kul att träffa mina vänner och inte hur tråkigt det är att det var så länge sen sist~ jisses vad man blivit krävande, egentligen, men detta känns som A och O för att orka med alla spretiga vänskapsrelationer och livsplaner, målbilden är ju att i alla vänskaper känna som man på gymnasiet kände inför såna där kul snälla som man typ BARA träffade på fest, en gång i månaden eller mindre, och ba "Wääääääää är du häääääär vad kul!!!!!". Nu känns det som att många inkl jag trillat ner i att tiden mellan dessa metaforiska fester istället bara gå runt och tänka "buhuuuuuuuuu vi är typ inte ens vääänner" vilket bara är onödigt. Annan målbild kring relationer: man bjuder varandra på sina bröllop. Man hälsar på stan och blir genuint glad. Man bjuder hem på middag om 10 år. Man skickar julkort. Man gillar varandras statusar på facebook. Jag vill ha #vuxenrelationer2019.

 

3. ~bara handla kläder second hand~ så tråkigt men trendigt löfte egentligen, men ändå föredömligt tänker jag, har DOCK redan ufärdat "undantag" dvs badkläder underkläder och skor. Ska väl i allmänhet ha som mål att handla mindre kläder. Men i övrigt: massproduktion är ju så himla tråkigt??? Och att hitta snygga grejer som dessutom typ ingen annan har är så trevligt?? Gud behöver jag ens motivera detta löfte. Nej. Ta det med ni. 

 

4. ~vara mer tyst~ Detta är någon form av ta mindre socialt ansvar-löfte, jag är liksom fysiskt obenägen att inte fylla tystnaden i konversation och tar ofta personligt ansvar så fort konversationen inte är på topp. Särskilt i grupp. Otrolig värdinne-ångest. Men detta orkar man ju inte med längre, har blivit för gammal, plus att det är en sinnesjukt typisk kvinnofälla. Sen insåg jag någon gång i våras att det går att vara tyst och vänta på att den andra personen ställer en fråga eller tar upp något på egen hand. En OTROLIG upptäckt tyckte jag det var då. Hade även någon vecka där jag var så socialt utmattad att jag inte kunde ens prata, det var stört, team lämna såna sjuka företeelser i 2018.

 

5. ~hålla tand för tunga 2.0~ kan misstas för att vara upprepning av förra löftet, de går väl in i varandra, men det här är mer att tänka igenom det jag säger än att inte säga något. Favoritgrej jag gör som min omgivning blir paniska av: *börjar berätta något* *inser att det är en dålig idé* *avslutar berättandet* *säger att jag ska berätta en "annan gång"* *när den kommer så säger jag att jag "glömt vad det var"*

 

6. ~inte boka fler flygresor~ Alltså from nu är det liksom 1 flygresa per år som gäller, det är ett livsåtagande, detta år blir det dock knivigt då jag ska till Japan och det i den ingår X antal andra flygresor. Därav omformuleringen. Inga fler. Såhär: om man ska på semester, ska man på ordentlig semester, och då ska man ha tid att sitta på det där tåget. Inom Europa är tåg det enda försvarbara, om man inte har bråttom, men om du har bråttom känns det inte som semester. Så: bara tåg. Max bil. Sen kan man åka utanför europa men det verkar ju sjukt att göra mer än en gång på ett år. TA DETTA NI MED.

 

7. ~börja säga underbyxor istället för trosor~ Trosor är typ det fulaste jävla ordet, och ja det kanske är någon form av sexism eller internaliserad homofobi att jag vill sluta använda det men må så vara. Man måste ju ha åtminstone 1 lite "aspigt" nyårslöfte som min vän David så vist sa. Han skulle ha "något med siffror" vet inte hur det blev med det? Får fråga ikväll xD

 

Puss och gott nytt 2019