Bland det finaste som skett skedde igår. Hade ätit klart mina nachos med guacamole och pastagratäng men så kom Olga och Rita in sjungandes med en glasstårta, hemgjord och så kall att den knappt gick att skära. Hade inte vokabulär för att uttrycka min tacksamhet, det var så gulligt. Blev många "gracias". 

Välkommen till hur det ser ut var gång jag står framför spegel i dessa dagar: övar på att le med tänder. ~Avslappnat~ ~naturligt~ Känner mig som mitt tolvåriga jag, inför skolfotot. Öva leende framför spegeln. Minns att jag upptäckte att jag såg som snyggast ut om jag log med tungan i gommen, bakom framtänderna liksom.

Hace frío, ey! Kallt. Tur man har polotröja. Tur man har bomberjackan från Zaras ungdomsavdelning 2015. Stilrena plagg. Investeringar. 

Vad är grejen med alla spegelselfies jag tar i denna stad? Jag och Bodil såg Colette på bio, trevligt med kostymdrama, obehagligt att den som är så otroligt intressant är baserad på en verklig historia men "råkar" berättas nu när den är exakt rätt i tiden. Exakt rätt nivå radikalt porträtt av kvinnlig frigörelse 2018. Tacksamt att den inte marknadsfört som en lesbisk™ film ändå, då hade jag fått krupp. Jag och Bodil delade på popcorn och nu skrev hon på messenger att "har nog influensa"...