Bodil genom en dag del 4728 (+ swedish boys)

(null)
Ska inte låtsas som att det inte är exakt det den här bloggen förvandlats till. Som i La Soledad era esto, den väldigt bra romanen vi läser i litteraturkursen (som jag läste ut idag vsg klasskompisar som läser; bli stressade) där en detektiv rapporterar huvudkaraktärens minsta rörelse och aktiviteter, gör jag det med Bodil. Jag är ledsen, jag vet att det inte var det ni kom hit för:( Men kolla! Hon har sina bra sidor. Äter bl.a. upp mina rester, se bild ovan.
(null)
Vi återvände till nya "stammisstället", med den ökända hunden som troget låg utanför dörren som en liten hårig pöl. Ändå bra med nytt stammisställe, med tanke på att ca alla bilder jag tar är på Bodil och alltid när vi äter på dessa stammisställen måste det ju blivit svårt att se skillnad. Också då hon (liksom jag) har mycket begränsat antal tröjor att rotera mellan här i Barcelona-garderoben. Ovan har hon till och med tagit till att sno min..???
(null)
VARIATION dvs David. I enlighet med rådande könsordning uppfattas varje bild jag lägger upp på honom som att han tar upp ungefär lika myckt plats som Bodil uppfattas göra av kanske fyra stycken bilder. Här sitter han i alla fall. 
(null)
Här sitter Bodil, det enda som gör denna bild uppladdningsvärd är den flygande boken hon har ner på golvet. Och kankse inblicken i vilket fett café vi hittat. De har rökelse. god varm chocklad med grädde, morotskaka, spelar jazz eller klassisk musik och sist men inte minst den där söta hunden.
(null)
Obs ej stageat. Vi har vuxit ihop. Det blir väl så när man nästan bara har varandra. Kommer vara otroligt underligt att upphöra symbiosen i december!
Sen gick vi på pilates, här är jag efter när jag hade hundra missade samtal och till synes inte superengagerat spikade lite omiljövänliga vårplaner. Goals att vi blivit tillagda i pilates-gruppchatten på Whatsapp!
Sen gick jag hem och åt min första middag med värdfamiljen+ de två svenska killarna. Det var helt fantastiskt, tror att deras ankomst kan vara en av de bästa sakerna som kunnat hända mig just nu. Är en sån enorm självförtrondekick att inse att min spanskanivå var på deras när jag flyttade hit (de går i trean gymnasie och är här på utbyte), och att märka hur enormt bättre jag är än dem nu. Såklart, men fint att ha svart på vitt. Samt att det bara var så otroligt underhållande att beskåda dem, se när de inte förstod saker och verkligen lätt ha kunnat översätta men inte göra det. Utan typ fortsätta terrorisera dem med frågor på spanska. Flina i smyg åt dem med Rita och Alfonso, och sen när de gått efter middagen brista ut i skratt med Olga och Rita i köket. Olga skrattade och kallade mig elak men det var så himla kul. Min humor är väl lite sadistisk, så att se svenska stöddiga killar pinas, att ha makten att kunna hjälpa men avstå, passar mig utmärkt. Rita kallade dem "pobrecitos", stackarna. Men hon skrattade minsann också. "Jag är väl den bästa svensken nu?", frågade jag, och hon svarade ja. ;)
Vardagliga ting | |
Upp