15/6/18
Inleddes ju egentligen inte här i aulan, utan på Café Opera, men jag hann få fyra otillfredställande timmar sömn (dygnade nästan!) innan jag masade mig till skolavslutningen. Den är ju då främst för ettor och tvåor då treor av uppenbara skäl helst inte går upp innan 9 dagen efter studenten, men jag skulle *drumroll* få ett stipendie så jag var illa tvungen ;( ;( stackars mig
Här har vi min stipendiegrupp. Vet inte såhär i efterhand om jag borde lagt mer tid på min outfit på morgonen. Jaja. KUL GREJ det var så himla fint sen när jag sa hejdå till min svensklärare som 1. började gråta 2. stolt sa "du vet att det var jag som först nominerade dig va" alltså varför grät jag inte då HELLER. Tror vätskebrist. Kroppen orkade vid detta lag inte riktigt gråta, hade inte alls resurserna. Efterråt åt jag glass med Ida Nico Vera och Aylin. Och sen åkte jag hem och försökte (men misslyckades att) sova.
Med 6 timmars sömn i kroppen, fördelat över 48 timmar, gjorde jag en väldigt oansvarig grej. Spenderade kvällen med att köra bil över hela jävla Stockholm. Mer än 2,5 timmar. Det gick ju förvånansvärt bra, men riskettan tycks ha gått in och ut ur mitt huvud. Först! Plockade jag upp Vera på stora essingen och körde oss till Tumba och Arvids mottagning.
Det var tyst förutom mottagningens gäster och talare, inget trafikbrus alls. Talen var typ de roligaste jag hört under studenttiden. Även en helt annan grej att gå på studentmottagning utan att vara akut medveten om "snart är det jag".
Sen! Åkte jag genom skogsbränder till fakking NACKA.
Där hade vår gamla klasskompis Noa sin mottagning. (inte personen på bilden dock, det är Sarah)
När vi hängt på den körde jag Ida till globen och sen hem och sen gick jag och la mig vid midnatt.