Vaknade i vårt rum på hostelet i Hamburg. När vi checkade in där ringde vi ett nummer för att säga att "vi har en bokning i det här namnet" och så fick vi helt enkelt en pinkod till ett skåp precis vid ingången som nyckeln låg i. Pinkoden var händelsevis samma som rumsnumret, som även stod på skåpet tillsammans med namnet vi bokat i. Idiotsäkert. TUR att de hade videoövervakning i hela korridorerna vem vet vad som annars hade hänt?????? xD

Jag och Sofia har likadana tandborstar. Jag får dödsångest av trafik, mindre om det är jag som kör men ändå, och har på mig kors och frälsarkrans för att det hjälper. 

Vi skulle ta oss på autobahn 1 ända till Luxemburg och sen Frankrike. Det gick snabbt! Eller inte. Ombyggnationer och köer och världens mest ostimulerande miljö och vi såg hur ankomsttiden tickade länge och längre bort. Var även söndag så det enda matstället som var öppet längs vägen i Frankrike var ett köttställe som hette Buffalo något. Jag hade druckit redbull under mitt körpass över Luxemburgs sjuka kullar för jag var säker på att min hjärna höll på att lägga av:D Jag och Sarah byter vem som kör var tredje timma, om ni undrade.

När det var Sarahs tur, sista biten, hade vi varit på vägarna i 12 timmar och körde någon version av carpool karaoke för att hålla energin uppe. 

Sen! Äntligen framme i Dijon! Vi hittade mirakulöst en parkering i gränderna. Dijon var en för övrigt väldigt fin stad, typ studentstad och gastronomisk metropol om vi spanade korrekt. Återvänder gärna i bättre skick. Det var 30 grader klockan elva på kvällen, ännu varmare i rummen vi bokat, och att duscha i all ära men att få sova åtminstone 6 timmar innan sista kördagen var fan prioriterat. Nu har vi fått dem och är tillbaka på vägarna igen:D