Också kallat min dagbok för 2017. Som jag nu läst igenom från januari till december. Dagboken för 2016 var 38 738, så jag håller ändå en jämn nivå! 

Det som FRÄMST slår mig när jag läser igenom dravvlet är hur förutsägbar jag är i vad jag skriver om. Alltså vilka grejer som för mig kräver bearbetning och som jag ger min uppmärksamhet. Jag har många gånger tänkt att jag borde förbjuda mig själv från att skriva om vissa ämnen eller personer eller saker, för att jag vet att det inte hjälper mig alls, är alldeles för återkommande och tar upp oproportionerligt med ord, men det känns lite kontraproduktivt på något sätt. Nu när jag läser igenom ser jag ju när jag aktivt undvikit att skriva om saker för att jag tänkt att det var "nyttigare". Nu blev det här väldigt abstrakt men. Det blir som att säga till sig själv "tänk inte på rosa elefanter". Mitt dagboksskrivande liksom allt mitt skrivande bottnar ju främst i mitt intresse för skrivandet, sekundärt i att det är det enda verktyget jag har för att bearbeta mitt.... liv? Och TERTIÄRT (onaturligt ord att använda) i att jag är vansinnigt sentimental och älskar att dokumentera saker. Jag samlar på nya plattformar för skriftlig dokumentation i nya former; blogginlägg, dagboksinlägg, kvalster på mobilen, dikter, nu senast fysiska lappar jag har börjat gömma i mina bokhyllor som en och annan indiefilmkaraktär.................... Hur många ord kan en människa behöva, kan en fråga sig. Absolut inte såhär många men det slutade nog för länge sedan att handla om vad jag behöver, nu handlar det bara om vad jag vill! Ett riktigt lyxliv jag lever! Rekommenderar! Särskilt att skriva dagbok DIGITALT för att det finns få saker mer intressanta än att med sök-funktionen söka upp namn på personer och sen enkelt läsa allt en skrivit om dem. Bra för inspiration till typ födelsedagspresenter. 

PoK